Snittförtjänsten steg med 3,8 procent under fjärde kvartalet jämfört med samma period 2005, enligt färsk statistik från Byggnads.

Genomsnittsförtjänsten för en byggnadsarbetare är 142,24 kronor i timmen, vilket motsvarar en månadslön på 24 700 kronor. Men variationerna är stora mellan regioner, yrkesgrupper och - inte minst - mellan tidlön och prestationslön.

Genomsnittet för prestationslön var 164,41 kronor och för tidlön 135,99 kronor.

VVS-arbetarnas löner ligger i topp med ett snitt på 145,67 kronor i timmen. Anläggarna märkte av den heta marknaden och såg prestationslönerna stiga med 8,7 procent.

På den glödheta Stockholmsmarknaden skriker företagen efter arbetskraft. Ökningstakten tilltog under fjärde kvartalet men sett till helåret 2006 ökade prestationslönerna bara med drygt tre procent.

Bol Entreprenad är etablerat på Stockholmsmarknaden och expanderade under 2006. Personalstyrkan ökade med 20 procent och de har i dag ett 60-tal byggnadsarbetare anställda.

-Jag upplever faktiskt inte den stora arbetskraftsbrist som det talas om. Vi har inte haft några svårigheter att hitta personal, säger Lars Sunder, ägare och vd.

Vid kvarteret Tvärslån i Högdalen har ett bostadsprojekt nyligen påbörjats. Lagbasen Alf Sommerdahl hade med sig ett arbetslag från Sundvalls bygg som anställdes på Bol entreprenad före jul. Han märker av den goda marknaden. Arbetsgivare försöker värva hela arbetslag.

-Som lagbas får man en del erbjudanden, företagen ringer och hör sig för om man är intresserad, säger Alf Sommerdahl.

Men företagen värvar i stor utsträckning utan att försöka bjuda över varandra lönemässigt. Högkonjunkturen har inte satt några avtryck i lönespecifikationerna för byggnadsarbetarna i Högdalen. De jobbar på ackord och mätningarna har gett samma resultat under hela 2006. 175 kronor i timmen. På Bol har de inte varit med om någon mätning ännu.

-Det har varit en dålig löneutveckling. Man får tänka på att det kommer en lågkonjunktur också och då får vi svårare att få upp lönen, säger snickaren Åke Thorell.

Löneläget i Stockholm är högt och byggnadsarbetarna vi möter är rätt nöjda med lönen, även om de vill ha mer. Ackordet gör att de själva har en chans att påverka lönen. Löneformen har inte heller arbetsgivaren något emot.

-Min personliga uppfattning är att månadslön är den mest moderna löneformen men jag har inget emot ackord. Många vill jobba på ackord så kunna erbjuda det om vi vill vara en attraktiv arbetsgivare. Att lönen kopplas till prestation är ju inte heller lönedrivande i sig, säger Lars Sunder.

Byggbranschen har dålig erfarenhet av löneglidning vid högkonjunktur. Under 80-talets slut steg lönerna med tio procent om året - långt över avtalad nivå. När byggföretagen tappade greppet om lönebildningen, skenade kostnaderna. Och blir det för dyrt att bygga har branschen själv sett till att bryta högkonjunkturen.

Det är särskilt viktigt att storföretagen håller ihop - för det är de som styr löneutvecklingen.

-Om ett företag släpper efter slår det direkt mot de andra, säger Göran Pettersson, ansvarig för bygglöner på Sveriges Byggindustrier.

-Det finns i dag en väl fungerande samverkan inom branschen och vi har fokus på lönefrågan. Det är komplicerat att hålla löneutvecklingen på en rimlig nivå i en så stark konjunktur som nu, säger Jonas Andé, ansvarig för medarbetarfrågor på NCC.
-Vi har lyckats ha bra kontroll över lönebildningen, ökningen har varit i nivå med övriga arbetsmarknaden, men det har ändå blivit en bra löneutveckling för våra medarbetare, som får en del av kakan när det går bra för företaget.

Lönerna har ökat med ungefär 3,5 procent för hela riket (prestationslöner) och 4,0 procent för tidlöner. Det är ett tecken på att företagen har lönebildningen under kontroll.

-Två områden där kostnaderna nu skenar iväg är på material och för installation. Det är ett betydligt större hot i dag än lönebildningen inom företagen. Tidigare har lönekostnaderna dragit iväg och utgjort ett hot i sig, säger Lars Jagrén.

Fast det ska samtidigt sägas att det sker en löneglidning i bygg-Sverige. Om lönerna bara ökat med vad parterna kom överens om i avtalsförhandlingarna för ett år sedan skulle ökningen ha varit knappt två procent. De regionala skillnaderna är stora och på vissa håll har lönerna stigit betydligt mer än rikssnittet.

Framförallt syns stora löneökningar i Norrbotten: Skellefteå, Umeå och Luleå. Utvecklingen drivs på av LKABs jätteinvesteringar i Malmfälten. Jan Petschler, BI Norr, varnar för alltför snabba slutsatser av statistiken, situationen hos LKAB är speciell.

Men det är inte bara i norr lönerna stiger; Malmö och Linköping är exempel på andra orter som sticker ut.

-Lönerna ökar betydligt mer än den centrala överenskommelsen så visst är det frågan om löneglidning. Men utfallet är mindre än vad jag väntat mig, säger Hans Hörnqvist, Skanska.

Företagen upplever det som att Byggnads trissat upp kraven och förhandlingarna är tuffa. De beskriver ett tryck som är hårdare än vad utfallet blivit. Det har i vissa fall gått så långt så att centrala förhandlingar strandats men senare återupptagits innan man kommit överens.

Produktiviteten stiger och de senaste åren har den legat kring två procent, enligt nationalräkenskaperna. Förklaringarna till varför löneökningarna på riksnivå ändå hållits på beskedliga nivåer är lika många som antalet personer som får frågan. Anders Bäckström, utredningschef på Byggnads, lyfter fram den kanske mest avgörande, som handlar om penningpolitiken. Vid förra högkonjunkturen var inflationen skyhög och även om de nominella lönerna steg med tio procent var reallöneökningarna inte alls så stora. I dag har Sverige en flytande krona och en fristående Riksbank vars främsta uppgift är att hålla inflationen kring två procent. Det finns i dag en stor insikt från de flesta håll i samhället om vikten av inflationsbekämpning.

Det kan också vara så att branschen industrialiserats, genomgått en strukturomvandling - och därmed också normaliserats (tidigare förhållanden var specifika för bygg). Det talas också om ökad internationell konkurrens och fler utländska byggföretag i Sverige.

Hans Hörnqvist talar om en korrekt hantering av ackorden efter en partsgemensam kurs i prestationslönehantering och samarbete mellan företagen.

Byggföretagen har nu mer fokus på lönsamhet än volym och strävar mer efter att ha en personalstyrka de har jobb för oavsett konjunktur. Branschen har tidigare utmärkts av stor rörlighet, vilket i sig lönedrivande. Nu köper företagen in fler underentreprenader vid arbetstoppar samt tar hjälp av bemanningsföretag. Detta kan vara en viktig faktor till att Stockholmslönerna inte stigit mer trots en glödhet marknad. Bemanningsföretagen Helpman och Expandera Mera är starka i Stockholm. Lars Sunder på Bol Entreprenad berättar att tillgång på arbetskraft från bemanningsföretag varit viktig för utvecklingen av hans företag.

Det är också värt att minnas att när konjunkturen satte fart var det från låga nivåer med en stor arbetskraftsreserv. Och att företagen skriker efter arbetskraft kanske framförallt gäller den närmsta framtiden - hittills har den akuta bristen gällt arbetsledare och platschefer.

Det talar för att de stora löneglidningarna ligger framför oss. Och vissa sådana tecken syns - inte minst i Stockholm.

Statistik från Byggettan visar att prestationslönerna i Stockholm ökade med 5,45 kronor i timmen till 172,21 kronor under 2006, vilket är 3,27 procent.

-Jag är förvånad att löneökningarna ligger under fyra procent, jag hade väntat mig mer, säger Hans Åkerlund, Stockholms byggmästareförening. Men lönerna har ökat mer under årets sista två månader än innan.

Något storföretagen börjar märka av - JM har fyra nyligen strandade löneförhandlingar. Men Johan Lindholm, ordförande i Byggettan, vill inte kännas vid beskrivningen av hårdare tag.
-Vi tar vårt ansvar för lönebildningen, säger han.